Kultur och tradition på Bali

Den balinesiska kulturen präglas av religion och konst, vilka ofta går hand i hand. De flesta balineserna är konstnärer av något slag och spenderar fritiden med att arbeta med hantverkskonster som ärvts ned från generation till generation. Detta märks inte minst på att såväl allmänna platser som hem och risfält pryds av vackra, detaljerade målningar, ristningar, vävkonst och andra dekorationer.

Den huvudsakliga religionen på Bali är en form av hinduism som kallas för Agama Hindu Dharma och denna kan sägas vara en blandform av följande:

  • Indisk hinduism,
  • Animism (tron på en besjälad natur), vilket är en kvarleva från öns ursprungliga religion, och
  • Förfädersdyrkan (balineserna upphöjer sina förfäder till gudomar efter att en reningsritual ägt rum).

Vardagliga ceremonier på Bali

Bland balinesernas många ritualer ingår ett dussintal ritualer runt varje persons födelse, liv och död. Den första sker i graviditetsmånad åtta (sju enligt den balinesiska kalendern) och kallas Gedong-gendongan. Den går ut på att be gudarna om en enkel födsel och inleds med att kvinnan och hennes make vadar ut i en flod. Därefter placeras ålar och småfisk i nedåtgående riktning på hennes mage, vilket tros visa babyn den rätta vägen ut.

kultur och tradition på bali

Många regelbundna ceremonier äger också rum runt de många templen som pryder ön. Odalan är en tempelceremoni som vanligen varar i tre dagar, medan större årsdagar (vart femte, tionde, trettionde och hundrade år) kan vara i upp till elva dagar. Kärnan i tempelfestivalerna går ut på att ära templets gudomar genom offergåvor, musik och dans. Offergåvorna består av frukt, riskakor och blommor som är välsignade med heligt vatten av templets präst (Pemangku). Därefter ber pilgrimerna – de välsignas, dricker heligt vatten och tar sedan offergåvorna som de delar med sina familjer. Gudarna har då tagit offergåvornas essens (sari) och lämnat ”resterna” till människorna att använda. Om kvällarna kan spektakulära musik- och dansframträdanden skådas vid templen.

Balinesiska högtider

Förutom de lokalt och familjärt förankrade ritualerna firar balineserna en del andra högtider. Nedan listas några av dem:

  • Ogoh-ogoh-paraden: Ogoh-ogoh-paraden äger rum en dag innan nyepi-dagen. I paraden figurerar balinesiska män och pojkar med stora skrämmande mytologiska varelser i papier maché till mycket buller och musik för att skrämma bort onda andar.
  • Nyepi-dagen: Nyepi är årets första dag i den balinesiska Saka-kalendern och infaller någon gång under mars månad. Denna dag är officiellt känd som tystnadens dag och innebär att på hela ön ägnar sig befolkningen åt introspektion och spirituell rening. Från omkring klockan 6 på morgonen till klockan 6 nästföljande dag stannar ALLT upp – bilar, flyg, TV- och radio-apparater, lampor och eldar. Det finns inget annat ställe i världen där regeringen stänger av flygplatsen för att ge befolkningen tid till meditation och introspektion.
  • Galungan & kalungan: Galungan är dagen då Dharma (rättvisa och sanning) vinner över Adharma. Då stiger familjernas förfäder ner i templen och under tio dagar firas de där. Galungan firas enligt deras kalender på 210 dagar och ofta hinns det med två gånger varje år. Högtiden märks mest av på bambupålar med offergåvor som installerats längs vägarna. Kuningan markerar slutet av Galungan och då beger dig människorna hem för att fira med sina familjer att deras andliga förfäder har återvänt till himlen.